Det är hälsosamt att röra på sig

I en rapport från Svenskt Näringsliv kan man läsa att en anställd i Sverige stannar i genomsnitt 11 år på en arbetsplats. Det finns givetvis för- och nackdelar med det. Men finns det någon vinst med mer rörlighet?

Inom bemanning ingår det så att säga i lunchen att ens arbetsplats kan skifta. Arbetsgivaren är densamma, bemanningsföretaget, men kunden behöver inte vara det. Den här funktionen är inte på något sätt hemlig, men brukar ändå ge branschens kritiker eld för sin debattlusta. De glömmer lätt bort att växlande arbetsplatser är vardag för yrkesgrupper som väktare, städare, IT-konsulter och en mängd andra. Det är inte denna typ av rörlighet jag menar, den är dock en del i resonemanget. Låt mig fortsätta.

Det är ganska troligt att en person som haft tillfälle att arbeta hos flera olika uppdragsgivare, kanske med skiftande innehåll, har en stark fördel i arbetslivet gentemot någon som endast arbetat på en och samma arbetsplats under motsvarande period. Den rapport jag nämnde i början av texten visar att 70 procent av de som var anställda i bemanningsbranschen 2002 jobbade i en annan bransch 8 år senare. Det här är inte negativt för branschen, utan visar att den är exakt det den utger sig för att vara – en modern HR-lösning med matchning som spetskompetens.

Vad säger forskningen om rörlighet?

Arbetslivsforskning av psykologiprofessor Gunnar Aronsson med kollegor har visat att 64 procent av de arbetande är i både önskat yrke och på önskad arbetsplats. Samtidigt uppger 20 procent att de varken har önskat yrke eller önskad arbetsplats. Därtill uppger 7 procent att de har önskad arbetsplats, men oönskat yrke. Den fjärde gruppen uppgår till de 9 procent som inte är på önskad arbetsplats, men i önskat yrke.

Forskningen visar sålunda att närmare hälften av de arbetande upplever sig vara i oönskade jobbsituationer, men tenderar ändå att stanna kvar. Sådana jobbsituationer benämns inlåsningar. Inlåsningarna skapar i förlängningen hälsoproblem. Sämsta situationen är den som benämns ”dubbelinlåsning”, det vill säga att individen är såväl i oönskat yrke som på oönskad arbetsplats.

Många vinster med rörlighet

Jag förespråkar inte att alla ska börja jobba i bemanningsbranschen, lika lite som jag tycker att alla ska bli lärare eller målare. Men varför byter inte fler jobb oftare? En del vill jobba 11 år eller mer på samma arbetsplats. Men kanske är rörligheten som en del ogillar så skarpt något som borde vara lite enklare? Eller åtminstone upplevas som enklare? En viss grad av rörlighet på arbetsmarknaden ger ökad erfarenhet till individen och dessutom bättre hälsa. Det skapar fler jobböppningar och därmed fler chanser för andra arbetssökande att hitta ett jobb. Företagen å sin sida får in personer med nya idéer och erfarenheter och kan kanske finna andra sätt att jobba på. Det är, för att använda en något uttjatad fras, en win win win-situation. Så för att svara på min inledande fråga, om det finns vinster med rörlighet: Ja, det tror jag. Men då måste vi också börja se byte av yrke eller arbetsplats som något bra och inte anmärkningsvärt.

Henrik Bäckström
Förbundsdirektör Bemanningsföretagen