Blogginlägg -

Bemanning startspår för ungas pension

Dagens DN innehåller en angelägen debatt om vikten av att komma in tidigt i arbetslivet. Men författarnas sökande efter byråkratiska lösningar på problemet missar något oerhört mänskligt – många ungdomar vill faktiskt inte, orkar inte, har inte tillräckliga betyg för, eller vet inte till vad de ska utbilda sig. Att arbeta under tiden dessa högst vanliga funderingar pågår bygger arbetslivserfarenhet, nätverk och pension-och enklaste sättet att landa det arbetet är via bemanningsbranschen.

De skriver om ”föräldrar som unnar sina barn ledighet”, Eva Adolphson, pensionsekonom på Alecta, och Annika Creutzer, privatekonomisk expert och nationalekonom. Det finns problem i den formuleringen som handlar om människors olika förutsättningar, och det leder i sin tur vidare till hur olika människor är. Alla vill eller kan inte plugga vidare. Det kan handla om förlorad studiemotivation. Det kan handla om undermåliga betyg av orsaker som är oändliga. Det kan handla om att inte komma in på just den utbildning en vill ha eller ens veta vilken den utbildningen är ännu. Sen finns det de som faktiskt inte vill utbilda sig i någon högre skola (det är lätt att få intrycket att det handlar om högre utbildning i debattartikeln). Att veta vad en vill syssla med är svårt nog, och de som minns sina unga år vet att mycket är komplicerat i den åldern.

Svårforcerad arbetsmarknad
Men nu ska vi inte fördjupa oss i existentiell ångest. Debattförfattarna har rätt, för att få en vettig pension måste människor jobba längre. Problemet för unga är att de har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Få arbetsgivare är beredda att chansa på en ung, oerfaren person av ganska enkla skäl. En rekryteringsprocess är i regel kostsam och dessutom krånglig om det inte hör till kärnverksamheten. Idag kostar det lika mycket att anställa någon med 20 års arbetslivserfarenhet som någon helt utan. Dessutom kan det visa sig att rekryteringen blir helt fel, och det blir också en kostsam historia då verksamheten blir lidande.

Bemanningsbranschen chans att finna rätt
Bemanningsföretagen har ett annat utgångsläge. Det är de som tar riskerna, men också de som har kompetensen för rekrytering och därtill stora nätverk av arbetsgivare att matcha dem till. Statistiskt förankrat kan jag säga att ungas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden är som störst i bemanningsbranschen Istället för att oroa sig över framtida karriär, livslön och pension och att de ska gå rakt åt skogen, får ungdomarna möjlighet att prova på olika yrken för att ta reda på vad de faktiskt vill och inte vill göra under sina yrkesverksamma liv. Inom bemanningsbranschen är förutsättningarna för detta optimala då den ger tillgång (i den mån det är rimligt) till praktiskt taget hela den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsföretagen kan bistå med utbildning eller upplärning till specifika uppdrag, och om en person inte är rätt eller själv inte trivs på en arbetsplats kan denne via bemanningsföretaget försöka på en annan istället för att slungas tillbaka till arbetslöshet.

Ge ungdomarna möjligheten och förmånen att fundera och känna sig för. Arbetsmarknaden är under ständig förändring och framstår för många som något komplicerat och svårforcerat. Att prova på den kan avdramatisera den lite, ge utrymme att fundera på vad som passar en bäst, och samtidigt genereras bättre arbetsmarknadsförutsättningar, livslön– och pension. Bemanning är startspåret.

Ämnen

  • Arbetsmarknadsfrågor

Kategorier

  • unga
  • arbetsmarknaden
  • bemanningsföretagen

Relaterat innehåll