Så kan regeringen underlätta arbetsmarknadsetablering för nyanlända

I regeringens budget för 2016 finns åter en punkt om snabbspår för integration-utan något innehåll. Bemanningsbranschen utmärker sig genom att vara den bransch som anställer flest utlandsfödda på den svenska arbetsmarknaden. Grunden finns för ett avtal med förbunden inom LO, anpassat för att förstärka nyanländas möjligheter. Nu vill vi veta vad regeringen vill bidra med.

Migrationsverket räknar med att hundratusentals människor kommer till Sverige inom de närmsta åren. Förutom att dessa här kan erbjudas en säker hamn från krig och förtryck behövs krasst sett fler människor på arbetsmarknaden. Vi måste rätt kunna ta tillvara på dem och deras kompetens. Antalet utlandsfödda i jobb visar upp en positiv kurva, och jag tror att den skulle kunna bli ännu bättre. I en rapport från 2010 skriver Arbetsförmedlingen ”En central målsättning som har betydelse för den totala tillgången på arbetskraft och sysselsättning är att fler utrikesfödda deltar i arbetslivet”. Bemanningsföretagens medlemmar besitter via sina specialistkompetenser inom bemanning, rekrytering och omställning en ojämförbar kännedom om svensk arbetsmarknad som gör dem bäst kvalificerade för att lösa den uppgiften.

Innanförskap via bemanningsbranschen
Att ha ett jobb handlar inte bara om att ha en beskattningsbar inkomst. Sambanden mellan arbetslöshet och ohälsa är väl belagda i en rad studier. Den som inte har ett arbete att gå till upplever ofta utanförskap och isolering. På jobbet lär sig utlandsfödda språket, kommer i kontakt med svenskfödda och knyts lättare in i det svenska samhället. Att ha ett arbete handlar om innanförskap. För dem som står längst bort från arbetsmarknaden nås innanförskapet enklast och effektivast via bemanningsbranschen.

I dagsläget tar det cirka 7 år för en person som anländer till Sverige att komma in på arbetsmarknaden. Detta gagnar varken individ eller samhälle. Bemanningsbranschen har facit på kompetens och kapacitet att förkorta den tiden betydligt. Andelen personer med ickeeuropeisk bakgrund som jobbar inom bemanning är 63 % högre än andelen på den totala arbetsmarknaden. Hur kommer detta sig? Bransch- och arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen, som jag representerar, har centrala kollektivavtal med LO:s samtliga 14 fackförbund, Unionen, Akademikerförbunden som är en sammanslutning av 13 fackförbund, Läkarförbundet, Vårdförbundet, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Bemanningsbranschen spänner över hela arbetsmarknaden och alla yrkesgrupper.

Bemanningsbranschens spetskompetens – det den faktiskt sysslar med – är att matcha rätt person till rätt jobb. Allt från varuplockare i detaljhandeln via ekonomiassistenter till vd:ar. Namn, ålder eller frånvaro av tydliga meriter är inte ett hinder. Alla medlemmar i Bemanningsföretagen är dessutom auktoriserade och verkar inom den svenska modellen, med kollektivavtal, försäkringar och andra förmåner som finns på arbetsmarknaden. Vad vill vi då av politiken, varför kan branschen inte fortsätta med business as usual om den är så kapabel?

Så kan regeringen underlätta arbetsmarknadsetablering för nyanlända
Med rätt förutsättningar skulle bemanningsbranschen kunna göra ännu mer. Den svenska arbetsmarknaden har många gamla regler och system, många av dem välfungerande, men få av dem avpassade att verka för till exempel förbättrad arbetsmarknadsintegration. Det är upp till politikerna att peka ut var de vill ha jobbet gjort och vilka resurser som ställs till förfogande om de vill snabba på de nyanländas etableringsprocesser. Politikerna har också bestämt att facken har mer eller mindre veto kring vilka branscher som kan jobba med att få olika grupper i jobb. Såväl yrkesintroduktion, snabbspårets integrationsanställning som matchningsanställningar ställer som villkor att det finns ett kollektivavtal som reglerar villkoren – alltså förutom de reguljära kollektivavtal som redan olika branscher har tecknat i vanlig ordning. Regeringen gör ingenting innan facken gett grönt ljus. Och facken gör inget förrän regeringen säger vad som ska göras. Skåda ett moment 22 om något.

När regeringen presenterade sitt snabbspår för integration var det med entusiasm vi vände oss dit för att höra vad deras bidrag skulle bli. Vi väntar fortfarande.

Henrik Bäckström
Förbundsdirektör Bemanningsföretagen