Stress i skolan blir individens eget ansvar

Claes Malmberg och Anders Urbas på Högskolan i Halmstad, uppmärksammar brister i undervisningsmaterial om elevernas psykiska ohälsa.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS
|

Debatt HP 24/8. Nu är det skolstart och snart kan vi åter läsa rapporter som slår fast att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar. Stress, huvudvärk, sömn- och koncentrationssvårigheter är numera vardag för en hel generation unga människor.

Dessa problem beror ofta på faktorer som ligger utanför den enskilda individen. Barns och ungas hälsotillstånd påverkas av deras socio-ekonomiska förutsättningar. Ju bättre ställt man har det desto bättre hälsa och vice versa. Hälsofrågan är i allra högsta grad en politisk fråga.

ANNONS

Hur är det i skolan? Vår forskning visar att unga människor inte får stöd av läroböcker för att förstå frågan ur ett socio-ekonomiskt perspektiv. Istället individualiseras stressproblematiken.

Böckerna tar förvisso upp att stress kan bero på samhällsfaktorer som betyg och arbetslöshet. Men när det kommer till hanteringen av stress placeras allt ansvar hos den unga medborgaren. Samhällsfaktorerna gestaltas som naturliga och som omöjliga att förändra. Man förmedlar en bild av att den unga medborgaren ska anpassa sig till rådande omständigheter, bland annat genom yoga, mindfulness och promenader. Att genom organisering och kollektivt handlande försöka förändra samhället för att skapa förutsättningar för bättre hälsa tas inte upp som alternativ. Ett av våra största samhällsproblem är alltså avpolitiserat i läroböckerna.

Individuellt ansvar är viktigt. Den ensidiga bild som målas upp i böckerna bidrar dock till att undergräva ett aktivt medborgarskap och en vital demokrati genom att avpolitisera problem som skapas av sociala, ekonomiska och kulturella faktorer. Kortsiktiga lösningar på individnivå premieras på bekostnad av långsiktiga och adekvata politiska lösningar.

Läroböckerna ger inte unga medborgare redskap att påverka beslut som är avgörande för deras välmående; istället får de råd om att utöva yoga och ta promenader.

ANNONS

Hälsoutbildning bör inriktas på medborgarskapande genom att fokusera på både individuellt ansvar och på demokratiskt fattade beslut.

Claes Malmberg,

professor i naturvetenskapens didaktik vid Högskolan i Halmstad

Anders Urbas,

universitetslektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad

Debatt

ANNONS