Gå direkt till innehåll
Emma Gren från Örebro kommun och Peter Norrenge från E.ON redogjorde för smarta lösningar i projekt Tamarinden. Foto: Kjell-Arne Larsson
Emma Gren från Örebro kommun och Peter Norrenge från E.ON redogjorde för smarta lösningar i projekt Tamarinden. Foto: Kjell-Arne Larsson

Nyhet -

Fastighetsbranschens energidag – givande diskussioner om energieffektivitet och effektbrist

Av Kjell-Arne Larsson

Årets upplaga av Fastighetsbranschens energidag präglades av presentationer och diskussioner om energieffektivisering. Diskussionerna hade sedan ett särskilt fokus på bristen av effektkapacitet i elförsörjningen, särskilt i storstadsområdena. Samtidigt som fastigheterna har bidragit och bidrar till effektbehovet, kan fastigheter faktiskt bli en del av lösningen på problemet.

Arrangör för Fastighetsbranschens energidag är Seminar Design Group som till sina seminarier lockar både tekniska experter, branschföreträdare och fastighetsaktörer som representerar spjutspetsen av utveckling, vare sig det handlar om pilotprojekt eller tillämpningar i full skala.

Årets energidag genomfördes både i Göteborg och Stockholm. Moderator för Stockholms-upplagan var Britta Permats, som till vardags är vd i Svensk Ventilation. Hon berörde inledningsvis några exempel på energibesparingar, bland annat att byte till filter med 10 procent lägre tryckfall kan spara så mycket energi att det på europeisk nivå motsvarar utsläpp av 1,9 miljoner ton koldioxid per år. Ett par rekommendationer var att ta hänsyn till att närvarograden varierar mellan rummen i exempelvis en skola och att behovsstyrd ventilation då kan spara mycket, liksom att man vid upphandlingar inte ska välja lägst pris utan lägst kostnad sett till hela livscykeln.

Nytt från EU och Sverige

Rikard Silverfur som är chef för utveckling & hållbarhet hos Fastighetsägarna Sverige berättade vilka förändringar och nyheter vi kan vänta oss i europeiska och svenska regelverk, och där remisstiderna för respektive förslag går ut under hösten. Detta gäller bland annat individuell mätning och debitering (IMD) och krav på laddstolpar. Dessutom förändringar i BBR och i Plan- och byggförordningen PBF. Direktivet för byggnaders energiprestanda ställer krav på laddinfrastruktur för el-bilar. Energieffektiviseringsdirektivet höjer målet för år 2030, från 27 till 32,5 procents effektivisering jämfört med 1990, enligt remissförslaget.

Miljöcertifiering för befintliga hus

Idag är cirka 3000 byggnader certifierade enligt något av de välkända system som administreras av SGBC. Miljöbyggnad är populärast med cirka 1800 objekt. Eftersom den största miljöpåverkan orsakas av gamla byggnader finns ett stort behov av ett certifieringssystem som uppmuntrar till förbättring av det befintliga beståndet. SGBC lanserar nu en variant av Miljöbyggnad – som heter Miljöbyggnad iDrift och som är ute på remiss under hösten.

– Sverige ska vara klimatneutralt till 2045 och vi behöver öka tempot, menade Linda Kjällén, affärsutvecklare på SGBC. Att åtgärda byggnaders förvaltningsskede är viktigt för att minska utsläppen av växthusgaser.

Nya systemet iDrift påminner om Miljöbyggnad, men har till exempel 18 indikatorer i stället för 16 och därmed två nya områden: Hälsa och välmående och Skick.

– Miljöbyggnad iDrift ska vara enkelt och kostnadseffektivt att använda, poängterade Åsa Wahlström som är projektutvecklare av iDrift tillsammans med Catarina Warfvinge. Certifieringen ska göras genom kvalitativ och oberoende bedömning. Certifieringen ska vara enkel att förstå för alla i förvaltningen.

Systemet omfattar det som fastighetsägaren kan påverka och åtgärderna ska göra miljönytta. Energiaspekter bedöms med avseende på bland annat klimatpåverkan och effektbehov. Notera här att effektreducering ger poäng. Hälsoaspekterna omfattar bland annat fukt, radon, Legionella, städbarhet samt friskare liv och hänsyn.

Samlar poäng

Poäng samlas och alla poäng hamnar i samma pott, vilket skiljer systemet från Miljöbyggnad. Det går att uppnå nivå brons, silver eller guld. Brons motsvarar lagkrav, vilket inte är att förakta som en första ambitionsnivå, mot bakgrund av att 95 procent av fastighetsägarna har problem att uppfylla sin egenkontroll och miljöbalken.

Miljöbyggnad iDrift är enkel att använda. Fastighetsägaren börjar med att ta fram nyckeltal och dokumentation för bland annat koldioxidemission, energianvändning och avfallsmängder. Sedan anlitas en utbildad samordnare som gör platsbesök i byggnaden och sammanställer dokumentationen. Dokumenthanteringen är minimerad och i en del fall godkänns foton som verifikat.

– Det är också viktigt att Miljöbyggnad iDrift är gjort för att uppmuntra fastighetsägaren till ständigt förbättringsarbete, avslutar Åsa Wahlström.

Under hösten 2018 gjordes 16 pilotförsök. Det handlade både om bostäder, kontor, undervisningslokaler, två resecentra och en arena.

Från det enkla till det svåra

Wallfast AB är ett bolag som äger cirka 4000 lägenheter i 80 fastigheter i Stockholmsområdet. Företaget ingår i en koncern som även har rederiverksamhet. Carl Talling som är marknadschef redogjorde för deras arbete med energi och miljö. Miljöengagemanget har funnits länge i både rederi- och fastighetsdelen. Man gick över till att driva fartygen med lågsvavliga bränslen och inom fastighetsområdet började man tidigt med miljöfrågor och blev certifierade enligt ISO 14001 redan år 2002.

– Hela koncernen har höga miljöambitioner och vi har frågat oss vad som påverkar hållbarheten mest och i vilken ordning åtgärderna bör tas, sa Carl Talling. Att dra ner på energiförbrukningen vinner både miljön och ekonomin på.

Man kan börja smått och enkelt, men arbeta nära tekniken och utnyttja digitalisering. Bland det första Wallfast gjorde var att digitalisera alla undercentraler, närmare bestämt satte in DUC-ar i alla. Detta var nödvändigt för att kunna övervaka och styra från kontoret.

– Vi var så tidiga att vi tyvärr investerade i ett system där API-erna var låsta, men detta har löst sig med tiden. Det har behövts många program och system för att få det hela att fungera så bra som idag. Data om energiförbrukning hämtar vi direkt från fjärrvärmeleverantören Stockholm Exergi och elleverantören Ellevio samt våra fastighetsskötare, berättar Carl Talling.

Tydlig minskning

Under åren 2009 till 2018 minskade värmeförbrukningen med 15 procent (räknat som kWh/lokalyta BTA), men man tänker inte stanna där. På motsvarande sätt minskade elförbrukningen med 9 procent. Det är lite knepigare att jobba med denna, eftersom ny övervaknings- och styrutrustning också förbrukar el.

– Vi använder inte växthusgasemissioner som mått, utan förbrukning av energi. All el vi köper är och har sedan länge varit enbart grön el. När det sedan gäller fjärrvärmen och klimatpåverkan från denna är det svårare eftersom vi är beroende av bränslemixen hos Stockholm Exergi, fortsätter Carl Talling.

Wallfast jobbar vidare med styrning och hushållning av energi. Temperatursensorer installeras i alla lägenheter (vardagsrummen) och samtliga lokaler (alla rum). Företaget producerar sedan länge egen el. Fyra vindkraftverk ger mer elenergi än vad som går åt för fastighetsdrift, fastighetsel och vad alla hyresgäster konsumerar. Dessutom produceras allt mer sol-el på fastigheternas tak. Carl Talling avslöjade också att han i sitt eget hus både producerar sol-el och lagrar den i batterier. Generellt i samhället kommer vi att få se sådana lösningar på allt fler håll och även i stor skala. Vi återkommer till detta.

Nätkapacitetsbrist

Ökad elektrifiering krävs för att möta Sveriges tillväxt och samtidigt nå klimatmålen. Vi förbrukar årligen 140-150 TWh el och behovet väntas öka med cirka 50 TWh till 2045. Samtidigt är våra elnät ålderstigna och investeringsbehovet mycket stort. Redan idag ligger vi på gränsen till nätkapacitetsbrist. Detta inträffar när ”den totala kapaciteten från överliggande nät och lokal elproduktion är lägre än kundernas samlade effektbehov”. För Stockholms del är vi redan där. Svenska Kraftnät har inte möjlighet att erbjuda mer stamnätskapacitet än vad Stockholm har idag. Risken är att näten inte klarar att leverera under de kallaste timmarna av året när effektbehovet är som störst.

I sammanhanget måste man skilja på energi och effekt. Effekt är energi per tidsenhet, det som efterfrågas eller tas ut momentant. Effektbehovet är störst under kalla vinterdagar. Det har också en dygnsvariation med topp under sen eftermiddag.

Henrik Bergström som är chef för samhällskontakter på Ellevio, berättade vad företaget gör för att hjälpa till att lösa nätkapacitetsbristen. Ellevio kommer bland annat att gå ut med en marknadsförfrågan i region Stockholm tillsammans med Vattenfall för att ta reda på hur stor potentialen för laststyrning hos större kundgrupper är. Ellevio kommer även att genomföra en pilot under 2020 för att testa en tariff som utgår från effekt snarare än energi och nya avtal för att kunna ge kunder incitament för att koppla bort sig från elnätet vid behov. Ellevio utvecklar också bland annat användning av AI och ökad automation för effektivare underhåll och snabbare felavhjälpning.

Den kraftiga ökningen av effektbehovet i region Stockholm kommer att vara utmanande att lösa när stamnätet inte kommer att ha förstärkt kapaciteten förrän tidigast 2028. Flexiblare kunder är en viktig pusselbit men inte tillräckligt, där den enda robusta tillgängliga lösningen är att säkerställa fortsatta driften av lokal elproduktion via kraftvärmen från Stockholm Exergi.

El-lagring

Lagring av el kommer att på sikt spela en viktig roll för att möjliggöra att sol-el kan lagras i batterier när efterfrågan är låg för att tömmas när efterfrågan stiger. Dessutom kan el-bilar laddas när efterfrågan i övrigt är låg för att sedan laddas ur och ge sitt bidrag till effekten på nätet när efterfrågan stiger. Det står klart att fastighetsägare kan göra vissa insatser som bidrar till att möta efterfrågan på effekt. Men det måste utvecklas regelverk och affärsmodeller för att fastighetsägare ska kunna få betalt för både energi och effekt.

Nätavgifter

När det gäller dagens affärsmodell inom handel med el är givetvis flertalet fastighetsägare bekymrade över de höga och stigande nätavgifterna. Nätägarna har ”ett naturligt monopol” vilket är olyckligt för konsumenterna. På den här punkten vill fastighetsägarna definitivt se en ny affärsmodell.

Intelligenta lösningar

Per Löveryd som är energistrateg på Akademiska Hus presenterade bygget av ”A Working Lab” – ett slags syskon till ”A Living Lab”. AWL är företagets mest intelligenta hus och det har ett eget innovationsprogram. Huset har solceller, batterilagring och DC-system. För lagring av kyla används PCM-teknik (Phase Changing Materials). Denna teknik är känd sedan tidigare men Akademiska Hus vill testa möjligheterna att lagra kylenergi/effekt.

Mats Karlström från Ferroamp Elektronik AB berättade om fördelarna med energilager och presenterade utrustning för energi- och effektoptimering med sol-el, energilagring och smarta likströmsnät. Tekniken kan användas både i flerbostadshus och småhus.

I Örebro kommer vi att få se hur de nya koncepten för hållbara, energieffektiva, smarta och effektutjämnade fastigheter realiseras, i form av bostadshus i en hel stadsdel. Örebro kommun och Örebro Bostäder samarbetar med E.ON när Tamarinden på Sörbyängen byggs. Detaljplan är på plats och Tamarinden planeras omfatta 600 bostäder.

– Energi är en del av samhällets och varje stadsdels infrastruktur. Får man inte bra lösningar på plats från början blir det kostnadsdrivande, säger Peter Norrenge, affärstrateg på E.ON Energilösningar.

E.ON har använt Hyllie i Malmö som testbädd för innovation inom ett antal fokusområden:

Smarta hem

Smarta fastigheter

Lokal produktion

Integrerat smart nät

Transportlösningar

Energibalans

Lagring av energi

Detta och mycket mer kommer att realiseras i Tamarinden.

– Hur delar vi energi på bästa sätt, frågar sig Peter Norrenge. Hur delar vi på lokal nivå? Här kommer smartheten in. Denna måste med tidigt i planeringen och förstås i byggproduktionen. Sedan ska optimeringar göras under husets hela livslängd.

– Det vi skapar förutsättningar för och får igenom i Tamarinden planerar vi vidareutveckla i nästkommande stadsbyggnadsprojekt, berättar Emma Gren, projektledare på Örebro kommun.

– Vi utreder bland annat hur mycket solceller som behövs i Tamarinden och hur DC-nät ska kunna användas för att koppla ihop fastigheter, fortsätter Emma Gren. En simulering har gjorts där 600 lägenheter kopplades samman. Den visar att det överliggande nätet kan få en effektreduktion på hela 33 procent!

Detta är ett bra exempel på att energismarta fastigheter/stadsdelar kan hjälpa till att mildra problemen med höga toppar i efterfrågan på effekt. För att sedan kunna handla lokalt med energi och effekt, krävs nya lagar och regelverk. Även detta är sådant som Örebro kommun och deras partners arbetar med att utreda.

Paneldebatt

Seminariet bjöd också på en paneldebatt. Här deltog Roland Jonsson från WSP, Carl Talling från Wallfast, Henrik Bergström från Ellevio och Camilo Tapia från Power2U. Panelen diskuterade effekt- och kapacitetsbrist och ifall lokala energisystem kan bidra till framtida lösningar.

En viktig fråga som anmärkningsvärt nog verkar obesvarad är vem som är ansvarig för dagens och morgondagens knappa kapacitet i elnäten. Problemen är stora både med hotande effektbrist, kompetensbrist och personalbrist. Det krävs mycket samarbete mellan aktörer som historiskt inte har samarbetat, nämligen fastighetsägare och energileverantörer. Gemensamt måste man dels minska kundernas energiförbrukning, dels bidra till att jämna ut efterfrågan och kapa topparna i efterfrågan på effekt.

Lokala initiativ för att producera och lagra el, kan bli viktiga i sammanhanget och panelen på Energidagen var ense om att vi kommer att klara utmaningarna. För detta krävs inte minst samarbete, integrerat tänkande och långsiktiga lösningar baserade på livscykelanalyser och livscykelkostnader.

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Jan Åström

Jan Åström

Presskontakt Chefredaktör/Projektledning Sverige 070-4809715 Linkedin E-tidningar

We bring projects to stories

Stordåhd Kommunikations verksamhet innefattar tidskriftsutgivning jämte digitala medier inom branscherna bygg- och fastighet, infrastruktur, energi och industri.

Stordåhd Kommunikation AB
Sveavägen 159
113 46 Stockholm